Jag längtar hem. Hem, det vill säga, Nässjö. Jag ser inte längre Västerås som hemma, speciellt inte då jag trivs så mycket bättre i Nässjö. Sen kan folk få försöka övertyga mig om att jag kommer uppskatta Västerås förr eller senare, hur mycket de vill, för det kommer ändå inte hända! Så som jag känner nu, är Västerås ett avslutat kapitel för min del. Finns liksom ingen mening med att komma tillbaka, jag har ju redan bott här i 9 år, det får räcka. Nej, jag vill uppleva nya saker, förändringar är bra! Där kommer Nässjö in i bilden, mitt hem i minst 3 år framåt. Är övertygad om att det kommer bli mer än 3 år, och inte bara p g a staden.

När det gäller bandyn, är jag verkligen glad att jag fått chansen att spela i IFK Nässjö. En kanonklubb med ett toppengäng, både spelare och ledare inberäknade. Nej, det här laget vill jag inte lämna i första hand. Visst, mitt hjärta kanske är grönvitt, men vill jag komma någonstans, är det IFK som gäller. Dessutom, att gå tillbaka till VSK kommer inte ens komma på tanken förrän de börjar ta tag i saker och gör sig av med vissa personer. Jag vill inte kritisera min modersklubb, men jag tror, precis som flera andra, att det krävs en uppdatering av folket runt omkring innan det laget ens kommer vara i närheten av att ta steget upp i allsvenskan. Där har vi det alltså igen, förändring, en bra sak!

En annan sak, som kanske, på något sätt, går att koppla ihop med det jag tidigare skrivit, är det här med körkort. Nu har folk börjat tjata på att jag ska gå den svindyra kursen man måste gå och börja köra lite. Men så som jag ser det, kommer jag inte ha någon nytta av ett körkort, iallafall inte så länge jag bor i Nässjö, vilket jag planerar att göra ett par år till, (där kom kopplingen).
En bil kommer jag t ex inte ha råd med och vill inte ha heller för den delen, och inom Nässjö kan man ta sig överallt med cykel, och vill man till andra ställen finns det buss eller tåg. Visst skulle det kanske vara skönt att kunna ta sig överallt, utan att vara beroende av en fungerande cykel eller att kollektivtrafiken håller tiderna, men det är egentligen den enda fördelen Iallafall så som jag ser det. Dessutom, om jag skulle ångra mig, är det ju bara att ta det där körkortet närsomhelst sen. Så vad är då meningen med körkort? (Speciellt då jag inte hade tänkt jobba inom något område som kräver körkort).

Aja, det får nog vara allt för idag. Känner mig lite elak efter det jag skrev om VSK, så det är väl bäst jag publicerar innan jag ångrar mig (A) Menmen..

HADE GÖTT!

PS,
Ska förresten försöka skriva här minst en gång i veckan. Inlägg om allt mellan himmel och jord, men skulle tro att det mest blir till att kritisera saker och ting. Men sånt är livet! Fortsätt läsa och kommentera gärna (Y)
DS

Människor är verkligen insnöade. Alla bara förväntar sig att någon annan ska ta hand om problemen. Om världen går under, vems fel är det då? Jo, den enda varelsen som är för smart för sitt eget bästa - människan!

1. Att inte döda - utan värna allt liv
2. Att inte ta det som inte är givet - utan respektera andras ting
3. Att inte ägna sig åt olämplig sexualitet - utan vara omtänksam och ansvarsfull
4. Att inte ljuga - utan att tala sanning
5. Att inte orsaka att andra människor missbrukar droger, eller själv missbruka dem - utan hålla sinnet klart

Låter vettigt...

1. Att inte tala om andras fel - utan vara förstående och medkännande
2. Att inte upphöja sig själv och nervärdera andra - utan övervinna egna brister
3. Att inte undanhålla andlig och materiell hjälp - utan fritt ge när så behövs
4. Att inte hänge mig åt vrede - utan vara överseende
5. Att inte smutskasta "de tre juvelerna" - utan upprätthålla dem

Buddha har talat (Y) Tänk vad världen skulle fungera bra, om alla kunde följa dessa regler.

Jag är så otroligt trött på människor. Själviska, trångsynta, lata, snåla, fega, makt- & pengagalna.. Tror sig vara störst, bäst och vackrast. Nej, människan är verkligen ett bakslag för mänskligheten!

Det finns för lite omtänksamhet, rättvisa och munterhet i världen. Allt handlar bara om att ta för sig, och trampa på dem som inte är lika starka. Om vi istället kunde räcka ut en hand, och hjälpa varandra på vägen, skulle inte allt vara så mycket bättre då? Troligtvis.. Om det bara var fler som ville inse det!